BETALA MED KLARNA | FRAKTEN INGÅR

Det är uppenbarat att vi vanligtvis äter olika livsmedel vid olika tidpunkter på dagen. Men varför är det så? Medan mycket av denna variation sannolikt beror på kulturella faktorer, har också dietisterna lärt oss mycket kring VAD och NÄR vi borde äta och dricka, för att till exempel gå ner i vikt, eller för att förbättra vår kognitiva prestanda under dagen. I denna sammanfattning lyfter vi fram Dr Charles Spence studie, “Frukost: Dagens viktigaste måltid?”, som tittar närmare på den psykologiska vetenskapen bakom dagens första måltid och belyser varför den kan vara viktigare än de flesta tror.

Frukost beskrivs ofta som dagens viktigaste måltid och tillhandahåller näring och energi (dvs. kalorier) för alla aktiviteter som väntar. Näringsfysiolog Adelle Davis uttryckte det på 1960-talet: ”Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en utfattig.” Enligt forskningsstudier borde vi alla sträva efter att konsumera cirka 15–25% av vårt dagliga energiintag vid frukost (dvs. 300–500 kalorier för kvinnor och 375–625 för män). Trots det visar marknadsundersökningar på att någonstans mellan 18–25% av vuxna, och så många som 36% av ungdomar i Nordamerika hoppar över denna förmodade ”viktigaste” måltid.

Det finns utan tvekan mycket kulturell variation i de typer av livsmedel som olika människor gillar att äta vid olika tidpunkter på dagen. Alla som har snubblat över den klibbiga, slemmiga jästa sojabönan som kallas Natto vid frukostbuffén i Japan förstår vad vi menar. Hur skulle någon kunna tänka sig att äta det först på morgonen? I själva verket verkar det troligt att det finns mer uttalade skillnader i hur lämpligt vi tycker det är att äta olika livsmedel vid denna tid på dagen, jämfört med andra, till exempel till lunch eller middag. Trots dessa kulturella skillnader finns det ändå en hel del konsistens inom (och ibland mellan) olika kulturer när det gäller de typer av mat de väljer att konsumera i början av dagen.

Det har också skett betydande matförändringar under historiens gång. Vad vi i väst äter till frukost idag skiljer sig verkligen mycket från vad tidigare generationer skulle ha tyckt att det var lämpligt att äta. Uppfattningen att frukostflingor är standardfrukost är till exempel något som bara har varit vanligt sedan slutet av 1800-talet / början av 1900-talet.

Fler vetenskapliga studier börjar stödja påståendet att frukost verkligen är en mycket viktig måltid. Man har hittat bevis på hur uteblivet mål i början av dagen kan leda till överraskande allvarliga hälsokonsekvenser. Exempelvis visar Cahill et al. (2013) studie en 27% -ig ökning av kranskärlssjukdom bland de nordamerikanska män som regelbundet slarvade med att äta en måltid i början av dagen. Å andra sidan, visar studier att man väljer att äta en mer fet frukost vilket ökar risken för ateroskleros.

Det allmänna rådet från hälsoexperterna är att äta en betydande välbalanserad frukost, en som levererar låg energi under morgonen. Faktum är att en utebliven välbalanserad frukost har dokumenterats att ha en skadlig inverkan på vår kognitiva prestanda, studier gjorda på skolåldersbarns akademiska prestationer. Studier gjorda på skolåldersbarn visar att utebliven frukost har en skadlig inverkan på den kognitiva prestandan.

Läs vidare “6 Skäl Varför gröt är den ultimate frukosten”.